Jag berättade om kommunikationens innebörd i mitt förra inlägg.
Nu ska vi gå igenom något som vi alla är delaktiga i, och som vi alla råkar ut för,
nämligen störningar i kommunikationen.
Exempel på störningar kan vara missförstånd, feltolkningar, skilda intressen eller svikna löften.
När vi talar om störningar i kommunikationen, är det viktigt att skilja på innehåll (vad) och relation (hur). Kommunikationsbudskapen består av två nivåer och det är vad som sägs, och hur detta uttrycks. Vad som sägs handlar om att vi överför information till någon annan och kallas för innehållsnivån. Hur vi säger något ger en bild av den relation vi har och vill ha till andra och kallas för relationsnivån. Innehållsnivån fokuserar alltså på vad som faktiskt sägs där informationen ofta är verbal och medveten. Relationsnivån handlar mer om hur vi säger det och är ofta på en icke-verbal och omedveten nivå.
Jag ska nu gå igenom några olika orsaker till att kommunikationsstörningar kan uppstå:
Avsikt och tolkning- Handlar om vad sändaren avser att förmedla och att det kan tolkas som någonting annat av mottagaren. Skillnader mellan vad som avses i en dialog och hur det faktiskt uppfattas. Det handlar om hur vi tolkar ord och hur vi drar förhastade slutsatser. En strategi för att undvika missförstånd här är att du som mottagare faktiskt frågar om du har tolkat sändarens avsikt rätt.
Antydningar- Antydningar handlar om att inte direkt eller rent ut säga det man vill förmedla. Antydningar kan vara svåra ”att ta på” då de ofta innehåller anklagelser som vi sänder ut med icke-verbala signaler. En antydan är ofta en inlindad anklagelse där både sändare och mottagare lägger till ett underförstått budskap. För att undvika/hantera detta kan man klargöra vad vi reagerat på, viktigt här är att skilja på innehåll och relation.
Dubbla budskap- Är när något blir möjligt att tolka på två sätt och där innehållsnivån och relationsnivån går mot varandra. Dubbla budskap handlar om att man förmedlar en känsla med sina ord, men en helt annan med sitt kroppsspråk vilket skapar en osäkerhet hos den andra personen.
Outtalade förutsättningar- Är när vi drar slutsatser utifrån vad vi har observerat, hört och vad som sägs indirekt. Det är viktigt att inte blanda ihop iakttagelser och gissningar eftersom de har olika grad av sannolikhet.
Tankeläsning- När man inte sänder något budskap utan endast tänker och känner något och ändå förutsätter och förväntar sig att den andra personen ska ha hört eller förstått det man vill.
Generalisering- Utgår från ett allmänt budskap och som oftast är orealistiskt gällande för alla. Ord som är sammankopplade med generaliseringar är: Alla, ingen, aldrig, alltid och jämt.
Indirekta budskap- Är budskap som riktar sig till eller som handlar om någon annan än den vi talar med. Kan också vara när vi pratar över någons huvud eller pratar om någon som att personen inte var där.
Störningar i kommunikationen förknippas oftast med konflikter, även om de inte alltid behöver leda till just konflikter. Men vi kan nog alla hålla med om att dessa störningar påverkar oss och våra relationer negativt då de skapar en viss irritation, frustration, olust och svårigheter i den aktuella relationen.