Passiv aggressivitet: Den tysta ilskan runt oss
Vi har alla mött dem, ni vet de där personerna som säger att allt är bra men som ändå får en att känna att något är fel. De som ler men där värmen aldrig riktigt når fram, de som säger “självklart” men gör precis tvärtom, och de som inte höjer rösten men ändå lyckas få luften att frysa i ett rum.
Jag pratar om människor som ofta kommunicerar genom antydningar, tystnad och små markeringar istället för ord. Trots att de sällan säger rakt ut vad de tycker, vet man alltid när de inte är nöjda. Det är just det som gör det så frustrerande, för det känns men det går inte att ta på.
Vi möter det här beteendet överallt, hemma, på jobbet, i vänskapsrelationer och ibland till och med i oss själva. Det är lätt att känna igen men kanske svårare att förstå.
Vad betyder det att vara passivt aggressiv?
Passiv aggressivitet är ett sätt att uttrycka ilska, irritation, frustration eller motstånd utan att göra det öppet. Istället tar känslan omvägar. Den kan visa sig genom att man drar sig undan, svarar syrligt, förhalar, “glömmer” saker av misstag eller säger något som låter vänligt men egentligen är en pik.
Det är ett dolt motstånd där personen undviker öppen konflikt men ändå visar sitt missnöje på sätt som påverkar omgivningen. Jag ser det som en form av kontroll, men en kontroll som utövas i det tysta.
Varför uppstår det här beteendet?
Det som är viktigt att förstå är att passiv aggressivitet sällan handlar om medveten elakhet. Den har nästan alltid sina rötter i rädsla, osäkerhet eller inlärda mönster:
Rädsla för konflikt.
En del människor upplever varje oenighet som ett hot. De undviker bråk till varje pris, även om det betyder att de måste svälja sin ilska. Men ilska som inte får uttryckas öppet hittar nästan alltid andra vägar ut.
Brist på trygghet.
Om man vuxit upp i en miljö där det inte var tillåtet att säga emot lär man sig att visa motstånd indirekt. Man protesterar men gör det på ett sätt som inte riskerar att leda till konfrontation.
Maktlöshet.
När man känner att man inte kan påverka något direkt kan passiv aggressivitet bli ett sätt att ta tillbaka lite kontroll. Man säger ja men agerar nej, och det blir en tyst form av maktutövning.
Dålig självkännedom.
Vissa människor känner inte ens igen sina egna känslor av ilska. De upplever bara irritation, trötthet eller att något stör men de vet inte vad. Då sipprar frustrationen ut som små pikar, syrliga kommentarer eller kyla.
Oavsett vilken bakgrund det kommer ifrån handlar passiv aggressivitet i grunden om samma sak, en svårighet att ta ansvar för sin egen ilska och istället för att äga känslan låter man den komma ut i det tysta.
Så känner du igen en passivt aggressiv person:
Du vet att du har en passivt aggressiv person i din närhet när du märker att du ofta känner dig skyldig utan att förstå varför. De säger att det inte är något men beter sig som om du gjort något fel. Du får syrliga kommentarer förklädda till skämt, de lovar saker men levererar halvhjärtat eller inte alls, de använder tystnad som straff och konflikter löses aldrig utan bara tystnar tills nästa gång.
Det här skapar ofta en förvirrande dynamik. Du försöker förstå, rätta till och förklara men möts av förnekelse. “Vadå, jag är inte arg.” Det är som att prata med någon som hela tiden har radion på låg volym, du hör något men inte tillräckligt för att förstå vad som sägs.
Hur man hanterar passivt aggressiva personer då?
Att leva eller arbeta nära någon som är passivt aggressiv är utmattande. Du måste hela tiden tolka mellan raderna, gissa vad de egentligen menar och känna av stämningen i rummet. Men du kan faktiskt skydda dig utan att gå in i samma mönster:
1. Sätt ord på det du upplever
Säg vad du ser utan att anklaga.
“Jag märker att du blir tyst när jag tar upp saker och det gör mig osäker. Kan vi prata om det?”
Här visar du att du inte tänker spela med men utan att attackera.
2. Var tydlig och konsekvent.
En passivt aggressiv person trivs i otydlighet eftersom det ger utrymme för kontroll. Sätt därför klara gränser, var konkret i dina förväntningar och följ upp vad som faktiskt händer, inte bara vad som sägs.
3. Låt inte skuldkänslor styra dig.
Du kan känna dig som den elaka när du säger ifrån men du gör inte fel. Att låta någon fortsätta kommunicera genom syrligheter eller tystnad gynnar ingen, inte ens dem.
4. Ge inte igen på samma sätt.
Det är lätt att svara med samma mynt, att du själv börjar muttra, dra dig undan eller slänga ur dig pikar. Men då fastnar ni båda i spelet. Håll dig istället rak och lugn, även när du blir provocerad.
5. Skydda din energi.
Om det här beteendet är konstant behöver du dra en tydlig gräns för hur mycket du orkar engagera dig. Du kan vara respektfull men du måste faktiskt inte vara tillgänglig för oärlig kommunikation.
Är du själv passivt aggressiv utan att veta om det?
Det här är en viktig fråga, för vi är alla kapabla till det ibland. Du kanske säger ja till något du egentligen inte vill och sedan går runt och irriterar dig. Du kanske undviker att ta upp ett problem men markerar med tystnad eller sura miner. Du kanske “råkar” glömma något bara för att visa att du är trött på att alltid behöva ta ansvar.
Det är mänskligt, men det är också något vi kan välja bort. Att våga säga vad man faktiskt tycker och känner utan att linda in det i ironi, surhet eller undvikande är en form av respekt. Både mot dig själv och mot andra.
Kom ihåg:
I mötet med passiv aggressivitet är det lätt att fastna i frustration. Vi vill förstå, få klarhet och att den andra ska vara rak och ärlig, men det är inget vi kan tvinga fram. Vi kan aldrig styra hur någon annan väljer att uttrycka sig eller hur de reagerar på vår tydlighet. Det vi däremot kan ta ansvar för är oss själva, våra ord, vår ton och vårt sätt att kommunicera.
Att vara tydlig handlar inte om att vinna en diskussion utan om att visa respekt, både för sig själv och för relationen. Det handlar om att stå kvar i sitt lugn, säga det som behöver sägas utan att höja rösten och att låta andra ta ansvar för sina reaktioner. När vi gör det händer något. Vi slutar spela det där dolda spelet där alla gissar vad den andra egentligen menar, och vi lämnar den tysta ilskan bakom oss. Det betyder inte att det alltid blir enkelt, jag är medveten om att tydlighet kan väcka motstånd. Någon kanske tycker att man är för rak, för känslig eller för mycket, men det är deras reaktion och inte ditt ansvar. Ditt ansvar är att tala sanning på ett sätt du kan stå för.
För i slutändan är passiv aggressivitet ett sätt att slippa ta ansvar för sin egen ilska, medan tydlighet är motsatsen.
Det är att äga sina känslor, sina behov och sina ord!
Så nästa gång du känner att något skaver, välj då inte tystnaden, pikarna eller ironin. Välj istället orden även om de kan vara obekväma i stunden så är de det enda som i längden bygger tillit och trygghet ❤️