Vi använder ofta ord som kris och fas när vi pratar om livets förändringar. Men vad betyder de egentligen? För att förstå den resa vi alla gör genom olika perioder i livet, behöver vi först reda ut dessa begrepp.
Vad är en kris?
En kris är en plötslig förändring eller händelse som skakar om vår tillvaro och utmanar vårt sätt att tänka, känna och agera. Det är ofta något som vi inte är beredda på – en förlust, ett svek, ett uppbrott eller en inre konflikt. En kris är som att tappa fotfästet; det som en gång kändes stabilt och tryggt faller sönder, och vi vet inte längre var vi står.
Men en kris är också en vändpunkt. Smärtsam, ja, men ofta nödvändig. Den tvingar oss att omvärdera oss själva, våra val och vår riktning. När vi har tagit oss igenom krisen har vi sällan bara ”överlevt” – vi har också förändrats och lärt oss något nytt om oss själva och om livet.
Vad är en fas?
En fas är en naturlig övergång i livet. Den kan vara mjuk och gradvis, eller mer tydlig och markerad. Det handlar om utveckling – att vi går från ett stadie till ett annat. Barndomen, tonåren, vuxenlivet och ålderdomen är alla livsfaser som formar oss. Men det finns också inre faser: perioder av tvivel, personlig mognad, eller sökande efter en ny riktning.
Till skillnad från en kris är en fas ofta en del av livets naturliga rytm. Vi förväntar oss att de kommer, även om vi kanske inte alltid är beredda på hur de känns. I en fas kan vi uppleva både glädje och förvirring, för det innebär alltid förändring. Och förändring kräver att vi släpper taget om något gammalt för att något nytt ska få ta plats.
Hur hänger kris och fas ihop?
En kris kan vara det som tvingar oss in i en ny fas av livet. Plötsligt står vi där, utan karta, och försöker hitta en ny riktning. Kanske går en relation sönder, och vi behöver omdefiniera vilka vi är. Eller så tappar vi meningen i arbetet och inser att vi står inför en större förändring.
Samtidigt kan en fas också vara lugn och välkommen – som att bli förälder eller byta riktning i karriären. Men även i dessa övergångar kan vi möta inre kriser som får oss att ifrågasätta oss själva.
Krisen är ofta stormen som ritar om vårt liv. Fasen är det nya landskap vi hittar när stormen lagt sig.
Jag har länge funderat över de här stadierna i livet. Du vet de där stunderna när något inte längre fungerar – jobbet som tappat sin mening, relationen som inte längre ger energi eller den där gnagande känslan av att du står vid ett vägskäl men inte kan se vägen framåt.
Vi kallar dem ”kriser” för att de skaver. De rubbar vårt inre och tvingar oss att ompröva allt vi tidigare tagit för givet. Men under ytan av det där obekväma finns också något viktigt: fröet till förändring. En möjlighet att börja om, att skapa något nytt, eller kanske att hitta tillbaka till oss själva.
Förändring kräver att vi släpper taget.
En fas innebär alltid en övergång från något gammalt till något nytt, och det betyder att vi behöver lämna saker bakom oss: en gammal självbild, en relation, en roll vi haft för länge, eller tryggheten i det vi känner till. Vi är människor – vi älskar det förutsägbara och är kanske aningen livrädda för ovisshet. Så när livet plötsligt förändras, när kartan vi navigerat efter inte längre stämmer, gör vi allt för att hålla fast vid det som varit.
Men det är just i mellanrummet – mellan det gamla och det nya – som lärdomen finns.
Det är där vi formas. Där vi växer, även om vi inte ser det direkt. Jag har själv varit där många gånger. Jag har känt mig vilsen, arg och rädd för vad som skulle komma. Jag har ställt mig de där frågorna som vi alla ställer:
- Varför händer detta?
- Vad är meningen?
- Hur tar jag mig igenom?
Svar kommer sällan direkt. Oftast behöver stormen lägga sig innan vi kan se mönstret i kaoset. Men när vi tittar tillbaka, med lite distans, ser vi hur de där tuffa perioderna inte bara förändrade oss – de hjälpte oss att växa. Vi kanske inte ville ha förändringen, men vi behövde den.
Det är just dessa faser och lärdomar som jag har känt ett behov av att skriva om.
Jag har själv reflekterat mycket över dessa begrepp, både genom egna erfarenheter och samtal med andra. Det är just detta som mitt nästa bokprojekt handlar om: hur vi tar oss igenom kriser och faser, vad vi kan lära oss av dem, och hur de formar oss till den vi är menade att bli.
I boken utforskar jag frågor som:
- Hur hanterar vi en kris när fotfästet försvinner?
- Vad kan vi lära oss av de smärtsamma perioderna i livet?
- Hur hittar vi riktning när allt känns oklart?
Livet är fullt av övergångar – vissa skaver, andra känns självklara. Men de har alla något att lära oss.
Så, var befinner du dig just nu? I början av något nytt? Mitt i stormen? Eller på andra sidan där du kan se tillbaka och säga: ”Jag tog mig igenom det där”?
Oavsett var du är, vill jag påminna dig: varje fas har en mening, varje kris bär på en lärdom. Kanske ser du den inte idag, men den kommer att bli tydlig med tiden.
Mer om boken kommer snart, men tills dess hoppas jag att mina ord har gett dig något att reflektera över. Och kom ihåg – oavsett vilken fas du är i: Du är precis där du ska vara ❤️.
Vill du dela din berättelse eller dina tankar och delta i min bok? Skriv gärna till mig via kontaktformuläret eller mejla mig på leila.dadgar@expressa.se.