Är du en anmärkare?
Är du en anmärkare? Det finns en typ av person som många av oss känner igen. Den som gör att man inte riktigt kan slappna av i samtal. Man pratar, man berättar, man är mitt inne i något och så…
-
-
Det där tacket du aldrig fick
Det där tacket du aldrig fick Vi bär alla på dem. De där tacken som aldrig kom. Orden vi hade behövt höra, men som fastnade någonstans i tystnaden. Och ibland gör det ont, mer än vi själva vill erkänna. Men…
-
Ger dina känslor plats åt andra?
Ger dina känslor plats åt andra? Vi lever alla med känslor som följer oss genom livet, ibland starka och intensiva, ibland stillsamma och knappt märkbara. De är en del av vår mänsklighet och en kompass som visar oss vad som…
-
Hur mycket av vårt vuxenliv är kompensation för barndomen?
Hur mycket av vårt vuxenliv är kompensation för barndomen? Det här är en fråga jag bär med mig ofta. Inte bara i mitt arbete med andra, utan också i mig själv. För även om många av oss förstått att barndomen…
-
Är vi bara efterkloka… och inget mer? Kommer vi någonsin att bli klokare?
Vi människor lever ofta som om vi hade all tid i världen. Som om relationerna runt oss alltid kommer att finnas där. Som om det alltid kommer en morgondag. Men sanningen är ju att varje relation, varje ögonblick, varje andetag…
-
Vad är ditt och vad är andras?
Vad är ditt och vad är andras? Det här är en fråga som återkommer ofta, både i mina samtal med klienter och i mitt eget inre liv. För hur lätt är det inte att ta på sig andras känslor, bördor…
-
Napoleonkomplex- En myt, en sanning och en påminnelse
Har du hört talas om napoleonkomplex?Det låter nästan som ett skämt, men det är faktiskt ett begrepp inom psykologin, eller åtminstone inom vardagspsykologin. Det syftar på idén att människor som känner sig ”små” på något sätt försöker kompensera genom att…
-
När vi slutar vänta på räddningen – och börjar bära oss själva
Det är märkligt hur ofta vi lägger vårt liv i någon annans händer. Hur vi väntar på att någon annan ska förändras, förstå, ta ansvar, ge oss det vi längtar efter. Som om det är någon annans jobb att rädda…
-
I slutändan fick vi inget diplom eller applåder… Det där med att leva och inte bara existera eller överleva
Vi kämpade så hårt. Vi gick upp tidigt, höll ihop när vi ville bryta ihop, bet ihop när vi ville skrika, log fast det gjorde ont. Vi presterade på jobbet, städade hemmet, tog hand om barnen, tränade kroppen, läste självhjälpsböcker,…
-
Det är först när din egen båt gungar som du verkligen förstår hur vågorna känns.
Det är lätt att ha åsikter när man står på land. När man tittar ut över havet och ser någon annan kämpa med årorna. Man kanske skakar på huvudet, tänker att de borde ro åt ett annat håll, att de…
